AVR 22
Utifrån erfarenheter hos medlemsföretagen under de senaste åren har Föreningens avtalsvillkor förtydligats och moderniserats. De nya villkoren benämns AVR 22 och fastställdes av Föreningen under 2022. Under arbetet har AVR 22 delgivits Svensk Försäkring och anpassats till deras synpunkter. Liksom för tidigare utgåvor finns villkoren också på engelska som AVR 22e.
SÄK 20
Efter ett omfattande arbete, inklusive kontakter med bl a MSB och Brandskyddsföreningen, har Föreningen i juni 2020 färdigställt ett nytt säkerhetsreglemente för varvsarbeten på fartyg, kallat SÄK 20.
Det nya reglementet utgör en genomgripande modernisering, komplettering och skärpning av det tidigare reglementet. SÄK 20 finns nu hos samtliga varvsföretag inom Föreningen och förväntas bidra till ytterligare ökad säkerhet i arbetet.
SAFE 18
SAFE 18, uppdaterade allmänna ordnings- och säkerhetsförskrifter för fartyg under reparation, underhåll och/eller ombyggnad vid varv, som tillhör Föreningen, har färdigställts och beslutats i september 2018. I förhållande till den förgående utgåvan innehåller SAFE 18 bl a villkor för fartyg med LNG/LBG-drift, klarläggande beträffande ingångscertifikat för tank- och gasfartyg, referens till barlastkonventionen, m m. Dokumentet har också gjorts lite mer lättläst.
Dispens för nya antifouling-färger
I slutet av september 2016 mottog Föreningen det glädjande beskedet att KEMI ger tillstånd för applicering av tio nya antifoulingfärger, dvs helt i linje med Föreningens ansökan tidigare under året. Tillståndet gäller för fartyg i internationell trafik och därmed för de av Föreningens medlemsvarv vars verksamhet utgörs av dockningar och underhåll av sådana fartyg (Oresund Drydocks, Falkvarv och Stockholms Reparationsvarv).
Snabbspår för nya antifouling-färger
I samarbete med Oresund Drydocks, SMTF m fl har Föreningen Sveriges Varv i april 2016 framställt en begäran till Kemikalieinspektionen (KEMI) om att snarast få fram ett snabbspår för godkännande av nya och mer miljövänliga antifouling-färger för fartyg i internationell trafik. Dessa nya och bättre färger krävs idag vid dockningar av fartyg men saknar godkännande av KEMI och får därmed inte appliceras av svenska varv. Detta leder såväl till en sämre miljö som att svenska varv går miste om arbeten. Bara under första kvartalet 2016 har svenska varv gått miste om flera dockningar av detta skäl, dockningar som istället placerats i annat EU-land.
 
Maritimt valmanifest 2014
Föreningen Sveriges Varv har tillsammans med bl a Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar och Skärgårdsredarna ställt sig bakom det Marima Valmanifestet 2014 som sammanställts av Sjöfartsforum. Manifestet har presenterats för departement, myndigheter och andra intrressenter med början under Almedalsveckan i Visby. Manifestet trycker bl a på vikten av att åstadkomma lika näringsvillkor för sjöfarten inom Europa samt jämförbara förutsättningar för sjöfart visavi väg och järnväg i Sverige.
85 år i sjöfartens tjänst
Vid det senaste årsmötet den 22 mars 2024 för Föreningen Sveriges Varv uppmärksammades att Föreningen verkat i 85 år sedan starten i början av 1939, då som Föreningen Sveriges Mindre Varv. Under alla åren har utveckling och uppdatering av avtalsvillkor samt försäkringsfrågor och myndighetskontakter varit angelägna uppgifter för Föreningen. På senare år har miljöfrågor tillkommit som en viktig uppgift. Föreningens namn ändrades 1993 till nuvarande Föreningen Sveriges Varv, som konsekvens av att Varvsindustriföreningen (för de tidigare storvarven) upphört 1992.
Spolvatten & miljökrav
Föreningen har under oktober 2012 färdigställt en ny rapport om miljöaspekter på högtrycksspolning av fartygsskrov. Rapporten inkluderar en detaljerad genomgång av gällande miljökrav inom EU och i Sverige och andra länder i nord-Europa beträffande utsläpp av spolvatten. Rapporten innehåller också exempel på beräkningar av effekten av föroreningshalter i spolvatten på omgivande vattenområde för jämförelse med gällande miljökvalitetsnorm. Rapportens slutsats är att någon form av rening av spolvattnet är rimlig för de allra största varven i Sverige medan de små och lågfrekventa utsläppsmängderna av spolvatten för de mindre och minsta varven knappast motiverar investeringar i specifika reningsanläggningar för all uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.